[text- och diktarkivet]
[tillbaks]

Visa om paradiset

text: Anna Maria Lenngren

Alla fäders första far
i den sälla blomsterparken
naken som en apa var,
åt och sov på bara marken ...
Där gick alla skönas mor
utan linne, stubb och skor.

Utav ortens fält och trän
- Gud välsigne hela grödan! -
som de andra djur och fän
fick det arma paret födan:
deras kost på daglig stat
var en evig grönsallat.

Bara vatten fanns för törst ...
märk, gott folk vad härlig gamman!
Djur med klövar och med borst
drucko med dem friskt tillsamman.
Ingen anade den skatt,
som fördold i druvan satt.

Nej, i våra nya dar
bättre paradis man känner.
Stubb och kjortel hustrun har,
rock och skor de äkta männer.
Helt bekvämligt herrn och frun
vila nu på ejderdun.

Kokt och kryddad är vår mat,
vi ha vin och fulla bålar,
vi ha tallrikar och fat,
valda gäster, glada skålar,
gäster uppå tvenne ben,
skålar gjorda av Franzén.

Tillstå skall nu var en vis,
om han blott vill tala ärligt,
att det forna paradis
var så föga glatt och härligt.
Härligare är vårt lag ...
Granne, drick! ... nu dricker jag!
(1798)

[topp]
[text- och diktarkivet]
[tillbaks]