Midi Golden Oldies

[topp]

Gärdebyn

melodin i midiformat

text

[till dagens visa 2002]

[och vad Gustaviskt var blev därför även svenskt]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

[topp]

Dagens visa 2002 juli 10

Vane att, under den villervalla och split bland oss härskat, emottaga främmandes intryck, och styrde av främmande tänkesätt intill närvarande regering, hava vi vant oss att icke nog högakta oss själva samt att sätta för mycket värde på vad utländskt är. Gustav III, 1778

 
 

Där låg ett skimmer över Gustavs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill, men det var sol däri, och hur du klagar, var stodo vi, om de ej varit till? All bildning står på ofri grund till slutet, blott barbarit var en gång fosterländskt; men vett blev plantat, järnhårt språk blev brutet, och sången stämd och livet mänskligt njutet, och vad Gustaviskt var blev därför även svenskt. Esaias Tegnér

 
 

text: Nils Personne Svenska teatern under Gustavianska tidehvarfvet af Nils Personne, Wahlström Widstrand, 1913 Vitterheten och teatern voro hans liv, hans glädje, det som mest av allt intresserade honom, och som ständigt lekte för hans inbillning. Och detta var fallet icke blott under den tid han själv har kallat sin lyckliga utan även och framförallt under de oroliga sista akterna av hans eget skiftesrika drama. Till och med under krigets larm sysslade hans tankar ivrigt med teatern. Under ryska kriget mottog han dagligen meddelanden från teaterns chefer och sina intimare vänner om tilldragelser inom kulissernas värld, och den ytterst farliga situationen i Göteborg under danskarnas anfall hindrade honom icke att kritisera inlämnade teaterpjäser och aktrisernas toaletter samt sysselsätta sig med nya sceniska planer. Teatern var för honom den lugna hamn, som han likt seglaren sökte för att där få njuta av en efterlängtad vila. Egendomligt nog var det också på teatern, på själva hans älsklingsskapelses scen han träffades av lönnmördarens kula.

 
 

ur prologen vid Kungl. svenska dramatiska teaterns hundraårsfest text: Oskar Wijkander Fröknar och grevinnor logo kungen vänligt mot och togo sig det glömda språket an! Och i folkets glada lekar under skaldens Djurgårdsekar genklang språket även fann! Snillet hade ifrån tronen talat svenska till nationen, slagit an den rätta tonen, ädel, fosterländsk och sann! Att om dessa skatter värna Kellgren fanns och Oxenstierna, Gyllenborg och Adlerbeth! I anakreontisk yra Bellman grep sin gyllne lyra, sjöng sig till odödlighet! Leopold sin konung lydde, sig med svenska dräkten prydde: franska puffar dock han sydde på - för formens värdighet! Men ur själva livet gripen, flödar ymnigt folk-komiken fram ur Hallmans sångarsjäl. Och det svenska språket klingar, fladdrande på skämtets vingar, glatt och lustigt hos Kexél. På den väg hans "fogdar" röjde Envallsson sin stämma höjde; och med jubel folket dröjde vid hans svenska skådespel. Väl det ännu satt och sitter av det fina, franska glitter mången sirlig stjärna kvar; och, om prydd med franska liljor på den svenska scenens tiljor skådespelarn länge var; börjar snart det nationella sina lånta fjädrar fälla, och för våra blickar ställa allt vad ljuvt och skönt det har!

[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm