El Condor Pasa

Sándor Petöfi (1823-1849)
och Ungerns frihetskamp

Ett av Europas många revolutionsår, 1848, har sin början i Paris, månaden februari.

Trettonde mars har revolutionen kommit till Wien och framkallar att furst Metternich flyr.

Femtonde mars publiceras i Ungern, i Pest, Petöfis Fosterlandssång och ett tolvpunktsprogram.

Sjunde april bildas en oavhängig regering i Ungern.

Motrevolutionen startas upp och revolutionstrider förekommer i Wien.

Den nya Kejsaren Frans Josef tar itu med att förverkliga habsburgsrikets enhet.

December, den österrikiska armén tränger in i Ungern.

Ungerska våroffensiven blir framgångsrik och Ungern gör sig fri.

Tsar Nikolaus I hjälper habsburgarna och ryssar går in i Ungern.

Sándor Petöfi stupar i slaget vid Segesvár i Transsylvanien den 31 juli 1849.

September, den österrikiske överbefälhavaren Haynau utkräver hämnd och låter avrätta medelst hängning tretton höga ungerska officerare vid staden Arad. I Pest arkebusras den f. d. ministerpresidenten Lajos Batthyány.

I Sverige, som via tidningarna med Aftonbladet i spetsen noga följer frihetskampen i Ungern, ropar Orvar Odd ut vid nederlagets timma; Det går tillbaka - Nej det går framåt!

Länk

Haynau är nu bland Europas folk en hatad person vilket visas vid besöket av nämnda person i London.

Länk

Manifest till Europas folk
text: Frihetens Napoleon (Kossuth)

Den ungerska nationens vapen skulle redan hava uppgjort saken med den österrikiska hären. Det befriade landet skulle redan hava börjat åter uppblomstra. Men det Habsburg-Lothringska huset tager nu för andra gången sin tillflykt till den ryske despoten. Och från Kronstadt, Lemberg och Wien inbryter en av 120,000 man bestående rysk makt i vårt fädernesland, i folkfrihetens martyrens land. Vi sträcka dock icke vapen. Vi skola kämpa mot Europas allierade tyranners härar.

Vaknen Europas nationer och folk!

Du stolta Engelska nation! Har du glömt den av dig uppställda noninterventionsprincipen?

Du Franska republik! Glömmer du de grundsatser som du proklamerade vid din födelse?
Friheten kämpar i detta ögonblick en blodig strid, och du, Franska republik,  ser vanmäktig på huru den vilda ryssen obarmhärtigt framfar i vårt sköna land, trampande alla gudomliga och mänskliga lagar under fötterna.

Turkiet har redan av den nordiska kolossen blivit berövat sin fria vilja. Donauprovinserna sucka redan länge under tyrannens godtycke.

Skulle det lyckas honom att även underkuva Ungern, så är det blott Ungerns utan hela Europas öde
avgjort.

Vaknen Europas nationer och folk!

På Ungerns jord skall Europas frihet avgöras. Med detta land förlorar världsfriheten ett stort land, med denna nation en trofast kämpe. Ty vi kämpa intill sista blodsdroppan, på det att vårt land antingen må bli den med blod tillkämpade heliga frihetens utkorade land, eller ock en evig, förbannande åminnelse av huru tyrannerna veta förena sig, men däremot de fria folken och nationerna skändligt lämna varandra åt sitt öde.

Sándor Petöfi,

född den 1 januari 1823. Debuterade med en dryckesvisa i tidningen Athenaeum i Pest, den 22 maj 1842. Den 8 september 1846 mötte Petöfi den 17-åriga Julia Szendrey. Ett år senare den 8 september gifte de sig. Petöfi deklamerar sin Fosterlandssång vid ett massmöte den 15 mars 1848, framför Nationalmuseum i Pest. Stupade i striden vid Segesvár 31 juli 1849.

Det ungerska dramat närmar sig sitt slut.
text: Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning,
28 augusti 1849.

Men att aristokratin, här som så många gånger annorstädes, handlat förrädiskt och tillintetgjort det högsinnade och ädla folkets sista förvivlade ansträngningar, därom synes dock redan råda full visshet.

Ungerska folkets blod har runnit i strömmar, det har sett sina städer och byar läggas i aska, sitt land förhärjas, men det har lidit och kämpat med glädje, ty det gällde fäderneslandet.

Men allt detta har varit fruktlöst; aristokratien har tyckt sig äga högre intressen att bevaka, än fosterlandets, nämligen sina egna.