Länk:
Ladyslipper Recordings By Women

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


Skillingtryck och gamla visor
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]



Mödrarnas fredssång
För kvinnlig arvsrätt
För kvinnlig rösträtt
  


Dagens visa
2003 jan 12


För kvinnlig arvsrätt
För kvinnlig rösträtt
  

 

Mödrarnas fredssång

text: De V. (Ludv. De Vylder) 
fritt efter Julia Ströms övers. 
av The mothers International 
Källa: Nordisk Fredssångbok 
Gleerup, Lund, 1936 
Melodi: nr 176, 
Den svenska sången, utg. av 
Malin Holmström-Ingers 

Mödrarnas fredssång

Genom världen toner klinga, 
nya släkters morgonsång, 
kvinnoröster bud oss bringa: 
Dag skall randas dock en gång, 
då idéen, som vi dyrka, 
når till seger överallt, 
rätt och sanning vinna styrka 
och i livet ta gestalt. 

Urtidsdrift skall icke äga 
väldet städs i mänskosjäl, 
kristen tro skall allt mer väga 
i vår kamp för folkens väl. 
Segern är vid offret bunden, 
skänk dig hän, snart natten flyr, 
före solens uppgång stunden 
mörkast är - se, dagen gryr! 

Om den dag vi mödrar drömma, 
då vår jord är ljus och fri, 
nattens mörker då vi glömma, 
när den en gång är förbi. 
Små, små fötter trampa jorden 
vid vår ömma, starka hand. 
Sänk i barnasinnet orden: 
Fred och frihet åt vårt land! 


Dagens visa
2002 jan 12


Mödrarnas fredssång
För kvinnlig rösträtt
  

För kvinnlig arvsrätt

Blendasägnen

Ur Bilder ur svenska folklifvet. 
Teckning efter original av B. Nordenberg (1822-1902).
Text: Johan August Berg (1818-1902)

Då alla svenska kvinnor nu äga lika arvsrätt med sina bröder, men därjämte höra av sina mödrar, att den tid ej är fjärran, då de vid arvsdelning blott räknades för halva människor, kan man väl antaga, att de förvånade fråga: Vadan kom oss detta! Och svaret bliver: Från Värends brudfärder kunna alla Sveriges kvinnor räkna sina arvsanspråk. Hade den lyckliga brud, vi här se tåga oss förbi i sin ridderliga dräkt, ej haft amazontappra förfäder å mödernesidan, så hade till äventyrs bruden i de övriga landskaperna ännu ansetts tillhöra en lägre människosläkt, än sin egen köttslige broder. Man ser i själva de triumferande anletsdragen, att vår värendsbrud känner sin jämnlikhet inför lag med det manliga släktet.
Vid en av våra riksförsamlingar uppstod den frågan: Skall Värend tvingas under Sveriges allmänna ärvdabalk, eller bör ej Värends arvslag bliva hela Sveriges? Och sanningen tog denna gång, vad den annars, tyvärr, ej alltid gör, ut sin rätt, och mannen erkände, att tiden äntligen var inne, att hon, som, hugstor i försakelsen, delar hans bekymmer och lindrar hans mödor, borde befrias från det förtryck, som urgammal orättvisa pålagt och höjas i det yttre till det människovärde, vartill hon, ofta framför själva den lagstiftande mannen, är berättigad.
Anledningen till värendskvinnornas forna företrädesrätt stödjer sig på den märkvärdiga tilldragelse, vilken, som en sägen, ännu kvarlever i varje koja i det stolta häradet. Varje kvinna vet där att berätta, det hon räknar sina anor från de modiga kvinnor, som i farans stund räddade hembygden och fäderneslandet från fiendens härjande anfall.
Det var dock ej första gången de deltagit i bardalekar. Svärden fördes ej av ovana händer. Albertus Kranzius m. fl. förtälja, att "kvinnorna allaredan många ridderliga gärningar gjort." Men när ägde den tilldragelse rum, som Blendasägnen omförmäler? Därpå ha de lärde givit de mest skiftande svar.
Vi tro, att, när Blekinge i 9:de eller 10:de seklet ryckts från Sverige, en kvinnohär försvarat Värend emot den segersälle fienden, och att, förrän Sigfrid ännu döpte Värend, kvinnorna vunnit sin jämnlika arvsrätt till lön för sin tapperhet, då deras män och bröder ännu kämpade eller till största delen redan stupat under Blekinges försvar, vilket misslyckades.
Utan att vidare inlåta oss i historiska undersökningar, vilka ej här hava sin plats, berätta vi den märkliga sägnen så, som den på själva orten förtäljes. Blenda är anförerskan för den sällsynta fribytareskaran. De komma väpnade, men förklara, att de ej anse sig kunna våga en strid, utan antaga det gjorda fredsanbudet, under villkor att få bliva de danska kämparnas makor. Kungen väljer Blenda, och var kämpe utkorar sin maka. Var och en undfägnar nu sin brudgumme, tills denne, mätt och drucken, insomnar med huvudet i brudens knä. Nu viftar Blenda med en näsduk till tecken, att stunden var inne. Och en var mördar sin man - och landet var frälst. Som man vet, förtäljes berättelsen med olika drag. Så berättas den i Blädinge, själva skådeplatsen för blodbadet, och medvetandet hos folket är väl av större vikt, än vetandet i historien.


Mödrarnas fredssång
För kvinnlig arvsrätt
  

dikten skrevs den
9 oktober 1917,
då Föreningen för
kvinnans politiska rösträtt
i Malmö invigde sitt
standar

För kvinnlig rösträtt
text: Lisa Gren-Nilsson

Flyg ut, du vita sidenvåd,
och lys, du sol i guld!
Berätta, inskrifts gula tråd,
om tusenårig skuld:
om kraft, som slog,
om våld, som tog,
om kvinnoätt,
som saknat rätt,
om kvinnohand,
om burit band,
om kvinnosjäl,
som varit träl
till livets höst från livets vår
i tusen långa år.

Förtälj, du vackra sidenvåd,
om tusenårig bragd,
det släktes tysta hjältedåd,
vars själ i band var lagd,
om kärlek varm
i kvinnobarm,
om vilja vek,
som aldrig svek,
om tyngd, som bars,
om sår, som skars,
om liv, som gick
och aldrig fick
sin andes rika trängtan närd
i fördomarnas värld.

Träd fram på duken, sol i guld,
och lys den nya dag,
som gäldar tusenårig skuld
och som gör rätt till lag.
Den nya dag,
då rätt blir lag,
vad den blir klar och underbar!
Mitt fosterland,
tag bort det band,
som hindrar mig
att tjäna dig
så helt jag vill i ve och väl
med kraften av min själ.



Mödrarnas fredssång
För kvinnlig arvsrätt
För kvinnlig rösträtt
topp
  



[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]