DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm

Dagens visa 2002/3/4 feb 17

[till dagens visa 2004 feb 17: August Söderman]

[till dagens visa 2003 feb 17: Gösta Geijer]

[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]

[Sångspelet Vermlands-Flickan]
[Värmlandsvisan]
[Fredrek på Rannsätt]
[Kristina Nilsson]
[Göta kämpavisa om koningen och herr Pädar]

[Fryxell i Projekt Runeberg; Tal av Selma Lagerlöf]
[Fryxell i Projekt Runeberg; Biografi]

[Selma Lagerlöf]

Värmlandsvisan melodin i midi format

[topp] 

Sångspelet Vermlands-Flickan av Anders Fryxell en tillkomsthistoria "Schweizer-Familjen", en opera av den österrikiske tonsättaren Joseph Weigl, inspirerade Anders Fryxell att skriva ett sångspel med den raska Anna i huvudrollen. Hon har drag av Anna-Lisa Ifwarsson. År 1822 infördes sångspelet i Poetisk kalender. Handlingen i sångspelet Vermlands-Flickan utspelar sig invid norska gränsen under den danska fejden. Anna väntar på Sven, med vilken hon skulle firat bröllop sista julen, men så hade kriget kommit och Sven inkallats. Anna och hennes lilla bror beger sig till farfadern, som vaktar en mila i vilda skogen. Farfadern, som är veteran från Karl XII:s krig, berättar här för pojken om hjältekonungen, om slaget vid Narva och citerar "Göta kämpavisa om koningen och herr Pädar". De överraskas av en dansk trupp, Anna blir kaptenens fånge. Svens lilla trupp befinner sig i närheten, under striden kan Anna fly, medan Sven blir fången. Anna klädd i gosskläder lyckas smyga in en sabel till Sven, som skär sig fri och flyr. Under tiden sjunger Anna för danskarna Värmlandsvisan. Sven kommer så tillbaka med sin trupp, besegrar danskarna och befriar Anna. I sista akten ställer den rike nämndemannen, Annas far, till ett hejdundrande bröllop för Anna och Sven. Sångspelet blev uppfört på sällskapsteatrar i Uppsala och Karlstad. Den stora succén kom mycket senare med Värmlänningarna och det med en annan författare. Värmlandsvisan har gett berömmelse åt Anders Fryxell och F. A. Dahlgren. Även till Kristina Nilsson, som sjöng Värmlandsvisan både hemma och ut i världen. Och vad är Svensk Sångskatt utan sångspelet Värmlandsflickan? Jo, en Svensk Sångskatt utan Värmlandsvisan! Melodin är äldre än orden, och hade säkert varit populär med andra ord, i kraft av melodins kvalitet. Men, fakta, i Fryxells sångspel sjöngs sången, som spreds i Uppsalakretsen; Dahlgren skrev egna ord till musikstycket som alltså ingår i Värmlänningarna. Nilsson spred visan hemma och ut i världen. Och Värmlänningarna går upp på scener varje år i Sverige. Och överallt sjunges Värmlandsvisan. Visornas hemsida skriker ut i mediabruset "Länge leve den svenska visan". En tacksamhetens blick bakåt till den store Anders Fryxell. Och här får Du, surfare,  en blick framåt för den Svenska Visan. Sen får regeringen dela ut hur många exportpris som helst till grupper som skriver engelskspråkiga poplåtar. En dag skall det stå klart för regeringen att den svenska visan lever. Under den tiden det tar, kära visvän, sjunger vi, experimenterar vi, lyssnar vi, och tar till oss; den svenska sångskatten.

[topp]

Värmlandsvisan melodin i midi format

Värmlandsvisan text: Anders Fryxell Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land!  Du krona för Svea rikes länder!  Ja, om jag komme mitt i det förlovade land,  till Värmland jag ändå återvänder.  Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.  Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö,  så vet jag att aldrig jag mig ångrar.  Ja, när du en gång skall bort och gifta dig, min vän,  då skall du till Värmeland fara;  där finnes nog Guds gåvor med flickor kvar igen,  och alla ä´ de präktiga och rara.  Men friar du där, så var munter och glad!  Ty muntra gossar vilja Värmlandsflickorna ha;  de sorgsna - dem ge de på båten.  Och Värmelandsgossen, han är så stolt och glad,  han fruktar för intet uti världen.  När Konungen bjuder, då drager han åstad,  bland kulor och blixtrande svärden.  Ja! Vore det Ryssar till tusendetal,  han ej dem alla fruktar, han vill ej annat val,  än dö eller segra med ära.  Och skulle han ej strida med glädje och med mod,  och livet sitt våga, det unga?  Där hemma sitter moder och beder för hans blod,  med Bruden, den älskade, unga,  en Värmelandsflicka, så huld och så skön!  För Kung och Land han strider, och hon skall bli hans lön,  Ho kan honom då övervinna?

[topp]

FREDRIK AUGUST DAHLGREN (1816-1895)

WERMLÄNNINGARNE

	Wermlänningarne Vem var Fredrek på Rannsätt Viser på varmlanske tongmåle Wermlänningarne sångtexter Den låta Rannsätts Fredrek sang
Jänta å ja´    Frierfâla    Hârr-khärs-boen    Nils Annerssas vise    Bremmsen    Grisen    Pär å Lisa    Bonnspelmaen    Brännvinns-fôrdârve    Körkstöten    Köke    Gefftaslusta    Månses friinger    Ingri	Wermlänningarne

[topp]

Dagens visa 2003 februari 17

text: Gösta Geijer (1857-1914) Källa: Gösta Geijer - ett värmländskt tonsättaröde Dan Olsson Årsbok från VÄRMLANDS MUSEUM Värmland förr och nu 1994 ... över nejden går låten... Om värmländsk musik Näset = Värmlandsnäs De voro i allmänhet stora despoter dessa adelsherrar, som i forna dagar, med nästan oinskränkt välde härskade över hela Näset. Gårdarna gick ofta i arv från far till son i flera led, och så uppstod denna "Näsadel", som den allmänt kallades, förande ett regemente, som i fåfänga och lyx ej stod skåneadelns efter. På de ståtliga herresätena med deras stora manbyggnader, väl vårdade parker och trädgårdar blev hemlivet ofta avbrutet av ankommande gäster i eleganta ekipager med spann och kuskar i prålande livréer, av ständigt växlande nöjen, kalaser, bjudningar och baler med regementsmusik och uniformerade dansörer. - - - Man förde ett glatt och sorgefritt liv, lät jorden så gott som sköta sig själv, under det ofta arbetaren, levde i nödtorft, frös och svalt. Men andra tider, andra seder! En nyare tid har där som annorstädes efter hand förmedlat och jämnat ut förhållandena emellan de olika samhällslagren, emellan kapital och arbete, och en bättre anda har danat en friskare livsåskådning, som ägt nog fördomsfrihet och handlingskraft att av nödvändigheten göra en lag och finna fulla vikten av den stora sanningen, att arbete, hur simpelt som helst men dock ärligt, även ha sin ära. Finns numera på Näset ej någon ståt och rikedom, så finns där ej heller någon verklig fattigdom. - - - Tonkonsten har länge varit en aristokratisk konst - nu är det tid, att den omfattar alla folkslagen. Därför är vi i behov av folkkonserter. Där alla kunna få del av musikens skatter, och sålunda dragas ifrån de råa, osunda nöjen, som annars äro de enda förströelser som bjudas den av kroppsarbete nedtyngda. Även hos den obildade finnes stundom ett naturligt skönhetssinne, som kan växa och näras genom lämplig spis.

[topp]

Länk: August Söderman

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm