[tillbaks index] | [till visan]

Sommarfesten - Dagens visa
1998 sep 26

melodin i midi format
SOMMARFESTEN
Sommarfesten finns med på min LP Kungsljus Violer och Snövita Lamm. Illustrationen av visan är av Carl Larsson. Jag är vän med Carl Larssons barnbarn. Och hon har berättat för mig om Carl Larssons dotter Elisabeth (kan vara Lisbeth). Vart det en pojke skulle han heta Elias efter Elias Sehlstedt. Carl Larsson var då i en hård arbetsperiod med illustrationerna av den vackraste diktboken som har gjorts i Sverige, fråga Bonniers om du inte tror på mig! Carl Larsson var trots allt bitter. Elias Sehlstedts populäritet var dalande. Elias Sehlstedt betraktades av litteraturvetarna som en lättviktare. Den store Carl Larsson, för att klara brödfödan, fick av Bonniers uppgiften att illustrera "den glade sångarens" visor. Om musiken: De tre första tonerna är den samma som Bellmans "Gutår båd´ natt och dag" Fredmans Epistel Nr. 1. I Tullmuseumet Dalarö hänger på en vägg två porträtt och två lutor. Bellmans och Sehlstedts. Observera på dessa rader har jag nämnt Carl Larsson, Bonniers, Bellman, Elias Sehlstedt. Dessa fyra storheter har svarvat den svenska folksjälen.
----- [tillbaks index] -----



SOMMARFESTEN

text: Elias Sehlstedt
musik: Tommy Rådberg

Riktigt charmant! och dukat jo jag tackar!
A la fouchette, man smörja skall sitt krås.
Nere vid strand mot bryggan Ägir backar,
Främst går i land en löjtnant från Borås.
Ungdom en flock, och så en bunt med tanter,
Gubbar och barn från sunnan och från nord,
Två riddersmän och fyra musikanter.
Parken är prydd med tvenne brännvinsbord.

Glad som en sol värdinnan på terassen
Fjäsande står med husets unga ätt.
Sonen är äldst, nyss kommen från parnassen,
Värden förnöjd är klädd uti kachett.
Solen i skyn sitt guld strör kring hans taffel,
Jorden brett ut sin matta ny och grann.
Herrarna just försett sig ha med gaffel,
Hugga en bit och snapsa med varann.

Rätter och vin sig om varandra blanda,
Vårt tidevarv är smakens tidevarv.
Öra och syn få tära varjehanda,
Mage och gom ej tåla något slarv.
Nu dricks en skål och snillets glans förvånar,
Tal och harang man hör av många slag.
Lynnet får fart och hornkvartetten dånar
Bellmans musik: "Gutår, båd´ natt och dag!"

Under en alm man kaffebordet sätter,
Punschen står opp, som i sin isbädd låg.
Ljuvligt man bjuds på trior och kvartetter:
Man får en vink att "livet är en våg".
Aftonens sol sitt guld kring fjärden breder,
Vågen vid strand i stilla ro sig lagt.
Sången får luft: "Kom afton, sänk dig neder!"
Dito: "Stå stark, du ljusa riddervakt!"

Ledd av natur´n och vänliga penater
Konsten man här i skilda former ser.
Parken i hast är ordnad till teater,
Täckelset skiljs, "Kronfogdarna" man ger.
Scenen är full av blommor och av gröda,
Klockarn syperb och länsman dryg och skarp.
Repgungan svängs av flickor rosenröda,
Bryngel är hängd och full är Polykarp.

Ner går ridån, och alla händer klappa,
Timman är sen. Man undangör supéen.
Röster man hör: "var fan har jag min kappa?"
"Var är min käpp? jag satt den på en gren."
Värden en tår ännu i glaset häller,
Mycket dock spills på jordens gröna golv.
Nu sjungs: "God natt!" och hornmusiken skräller,
Festen är slut, och klockan tutar tolv.





[index] | [topp] |
[Dan Andersson] | [Elias Sehlstedt]
[Gustaf Fröding] | [Tommy Rådberg]