Parodie öfver Söndags-Evangelierna uti Adventet
Första Söndagen.
Rida på åsnor och jubilera,
sjunga Hosianna högt up i sky,
skära qvistar af träden - med mera -
hålla et faseligt gny
brukades fordom vid Zions fester
och andra glädjefulla kalas;
nu tractera vi våra gäster
med fylda glas
och af Oljobergets ranka
hemta glädjens prophetie,
tömma hvar vår stora stanka
och til slutet druckne bli.
Dagens evangelium då
hörs i våra sånger ljuda:
när vi Bacchi safter få,
til vår fest vi alla bjuda.
Rankor vi kring flaskan linda,
rida på ett ankare
och på hjessan sammanbinda
klasar af vindrufvorne;
sjunga högt i skyn: gutår!
Andra Söndagen.
Tecken sku synas i månen och solen,
stjernor sku falla i ölstopen ner;
gubbarne tumla om under bolen,
hvar´ en med bäfvan på medbrodern ser.
Ack! hvilken jämmer! se den elända!
Stolpus han kommer med smällpiskan in:
nu är världens sista ända,
nu är min! -
Men till slut, så blir det stilla,
hvar och en somnar med stopet i han´,
drömmer planeter ur hvalfvet trilla
rundtom med gudar och änglar och Fan.
Tredje Söndagen
Äst tu then Bacchus, som komma skall,
för at lära oss rätt destillera
och componera
lustiga visor - tral-lalleri-lall!
Eller skole vi vänta någon annan,
som utrönt en ny method
på tilsatsen, och bränvinspannan
mera drägtig och god,
än den von Aken upptäckt har.
D. 15 Jul. 1797.
Ung Bellmanian.
Stolpus - En drucken hyrkusk
|