Kväde med anledning av att det
tagit 36 år för generaltullstyrelsen
att avverka ett ärende rörande
förflyttning av en tullstation
närmare norska gränsen i
Funäsdalen. Poeten hade först
tänkt kvittra på melodin:
De´ går långsamt fram, men de´
går ändå fram, men den kan ju
sparas till ett senare tillfälle.
Sakta glida vimpelprydda båtar
är också avsevärt långsläpig och
torde räcka för dagen.


text: Den blyge - Georg Paulsson
melodi: Kung Erik

Sakta, sakta, övermåttan sakta
avgörs ärendena hos vår tull.
De bli sköra, så man får dem akta
mycket ömt och noga fördenskull.
Många luntor där
gå nog sönder, när
man på remiss dem måste frakta!

Tullstationen uti Funäsdalen
väntat har i nästan förti år
på att papperen av pappersmalen
skola ätas, medan tiden går.
Med en sådan fart
jubileum snart
de fira kan i tullokalen!

Ej om hösten blott bli bladen gula.
Sommar, vinter, vår är likadant!
Och på femtiårsdan det en smula
än finns kvar, tyvärr ej är bekant!
Handlingarna då
kanske vila få
i Lete, glömskans flod, den fula!

Järnvägståg gå fort och brev utbäras,
fastän ej så snabbt som telegram!
Granholm, Örne! Jag för er förfäras!
Samt Rydin! Ni går för hastigt fram!
Lugn och värdighet,
anstår, som ni vet!
Men utav Mårten kan det läras!

Låt med spindelvävar böcker binda
utav målen i ert fögderi,
och med ålderns mossa dem inlinda.
Så gör tullen! Gör så också ni!
Utav en poet
om enhetlighet
ni alltså härmed blir påminda

Själv jag vilar sakta på min penna
för att tänka över nästa vers.
Tja! Tillsvidare får det bli denna!
Ty det här med brådska är en pers!
Mårten säger till
nästa gång han vill
att jag hans saktmod ger till känna!


Granholm - chefen för järnvägen
Örne - chefen för posten
Rydin - chefen för telegrafen
Mårten (Eriksson) - chefen för tullen