Sackeus Bibelvisa från 1800-talets slut. melodin en typisk läsarsång. Uti gamla gyllne dagar där i staden Jeriko fanns en gång en man, Sackeus hette han. Han var ganska kort till växten, som vi läsa uti texten, där hos Lukas, annars var han en stor man. Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk fulla utav egenkärlek här i stan. Och de börja diskutera hur han kunde sig genera och gå in och gästa hos en publikan. Men en dag så fick han höra att den store Mästaren ifrån Nasaret där skulle gå förbi. Och han gick från tull och låda uti förväg för att skåda denne store Mästare från Galiléen. Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk fulla utav egenkärlek här i stan. Och de börja diskutera hur han kunde sig genera och gå in och gästa hos en publikan. Han såg hela skaran komma nere där vid bergets fot, så nu gällde det minsann att skynda på. Men Sackeus allvar menar, och bland mullbärsträdets grenar klev han upp för att där ostörd sitta få. Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk fulla utav egenkärlek här i stan. Och de börja diskutera hur han kunde sig genera och gå in och gästa hos en publikan. Men ej längre fick han sitta uppå mullbärsträdets gren, ty när skaran drog förbi med sång och brus lyfter Mästar´n upp sitt öga till Sackeus i det höga sägande: Stig ned, jag gästa vill ditt hus. Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk fulla utav egenkärlek här i stan. Och de börja diskutera hur han kunde sig genera och gå in och gästa hos en publikan. Men Sackeus, vilket under! Även jag fick lust att se denne store Mästare, som är så god. Jag kröp ner vid Jesu fötter, och trons träd sköt djupa rötter, och nu är jag frälst och renad i Hans blod. Men naturligtvis så finns det många än, som ej förstår att en syndare kan få bli frälst av nåd. Men jag tar en dag i sänder och är trygg i Herrens händer, ty jag litar fullt uppå Guds frälsningsråd.