Den lille skräddaren och hans svärmor
Ur Croneborgs vissamling, nr 43

Det var en gång en skräddare, som många är väl det.
Det var en gång en skräddare, som många är väl det.
Han var så flink med nålen och liksom den så fet, fet fet,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej och liksom den så fet.

Han sydde byxor stora, han sydde byxor små.
Han sydde byxor stora, han sydde byxor små.
De färgade ifrå sej men hjärtat det var rent, rent, rent
sjung hopp falleri-falle-rallanlej men hjärtat det var rent

Han älskade en flicka så vit och rosenröd,
Han älskade en flicka så vit och rosenröd,
och det kund han gärna göra för käringa hans var död, död, död,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej för käringa hans var död.

Han hade ock en svärmor, jag säger inte mer.
Han hade ock en svärmor, jag säger inte mer.
Men aldrig hennes like i denna värld man ser, ser, ser,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej i denna värld man ser.

Och så blev skräddarn sjuker så han i sängen låg.
Och så blev skräddarn sjuker så han i sängen låg.
Och svärmor beställde kistan förrän hon liket såg, såg, såg,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej förrän hon liket såg.

Hon svepte lille skräddaren i tråflor och i gas,
Hon svepte lille skräddaren i tråflor och i gas,
och sen hon väl gjort detta hon ställde till kalas, las, las,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej hon ställde till kalas.

Och mitt i mörka natten hon kaffe bjöd med dopp,
Och mitt i mörka natten hon kaffe bjöd med dopp,
men skräddarn kände lukten och klev ur kistan opp, opp, opp,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej och klev ur kistan opp.

Han trädde in i salen med svepning och med allt:
Han trädde in i salen med svepning och med allt:
Å ge mej lite kaffe här ä så rysligt kallt, kallt, kallt,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej här ä så rysligt kallt.

Och svärmor tappa kannan där hon vid bordet satt
Och svärmor tappa kannan där hon vid bordet satt
och trallte ned från stolen och dödde som en katt, katt, katt,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej och dödde som en katt.

Då lyfte lille skräddaren från golvet svärmor snällt
Då lyfte lille skräddaren från golvet svärmor snällt
och la´na uti kistan som själver hon beställt, ställt, ställt,
sjung hopp falleri-falle-rallanlej som själver hon beställt.