Valerius vårvisa. text: J. D. Valerius (1776-1852) musik: W. A. Mozart (1756-1791) Kom, sköna Maj, och blicka med milda ögon ner! Jag är en liten flicka, som dansar blott och ler. Det är för sött om våren att under lek och ras strö blommor uti håren och sätta löv i glas. Se, böljan, rörd av västan och stora drivan smält, och rågen broddas nästan på pappas åkerfält. På gål´n ä´ stora pussar, dit Kalle går ibland och bygger rara slussar och fästningar av sand. Snart kommer liten ärla och säger: "det är vår"! Och daggens silverpärla i sippan sköte står. Bror Kalle, ack, hur roligt att vid en aftonstund, gå hand i hand förtroligt omkring i gröna lund. Så skall jag ta min huva, slå under hakan knut och leka hök och duva och sista paret ut. Så tar jag boll´n i barmen, jag smyger fram med den och bränner Karl på armen och kysser honom se´n. Nog händer det att kjolen blir litet våt i dyn, att kinden steks av solen och blåsten skämmer hyn. Men mamma aldrig räknar så strängt med sin Sofi; vad gör mig några fräknar, blott jag är glad och fri?