[Folkmusik från Svenska landskap] | [Sommarafton vid Järvsö] | [Den liberala arbetarrörelsens folkbildare]

[topp]

Folkmusik från Bohuslän

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]


LÄNKAR (30:e november)
En skadlig furste...
Sinclairsvisan
Kung Karl den unge hjälte
Författaren - Anton Nyström


[topp] | [till dagens visa 2001]

melodin i midiformat
Dagens visa 2002 december 1

Sommarafton vid Järvsö

text: Edvard Fredin
musik: Folkmelodi

Kvällen sjunker sommarfager
Över Ljusnans blanka lopp,
Och i guldrött solrökstöcken
Glänser Järvsöklackens topp.
Och i guldrött solrökstöcken
Glänser Järvsöklackens topp.

Bergens linjer buktigt blåna
kring den aftonväna bygd,
älv och gärden, skog och gårdar
famnade i vänligt skygd.
älv och gärden, skog och gårdar
famnade i vänligt skygd.

Genom dungen slingrar stigen
under mörka kronors sus,
och på dunkla odonriset
dallrar solnedgångens ljus.
och på dunkla odonriset
dallrar solnedgångens ljus.

Solen slocknar, sommarskymning
ruvar drömtung över skog.
Lyss! En vindfläkt ... Det var dagen,
som den sista sucken drog.
Lyss! En vindfläkt ... Det var dagen,
som den sista sucken drog.

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]

[topp] | [till dagens visa 2002]


[topp]

Den liberala arbetarrörelsens folkbildare
text: Gunnar Gunnarson
Arbetarrörelsens krönika
i ord och bild
Tidens förlag, 1970

Anton Nyström (1842-1931) var en liberal bildningsentusiast och folkupplysare men motståndare till den socialistiska arbetarrörelsen. Han grundade 1880 Arbetarinstitutet i Stockholm.

Han var läkare och bidrog med populära skrifter bland annat till sexualupplysningen.

Som filosof och positivist skrev han i denna anda en "Allmän kulturhistoria" i sex band, som vann stor spridning och är ett originellt arbete av en entusiast för naturvetenskapens världsbild.

Nyström gjorde också sitt bästa för att rasera den "patriotiska" Karl XII-legenden och tog som varm vän av Auguste Comtes Frankrike skarpt avstånd från preusseriet och den bismarckska "blod - och järn"-politiken.

Hälsning till Anton Nyström
text: Edvard Fredin

vid Stockholms Arbetarinstituts femårsfest

Det var du som sprängde grunden,
du som stark från första stunden
främst i arbetslaget gick;
och i trots av storm och skurar
byggde du de fasta murar,
som, fast drömda då, tillförne
ofta hägrat för din blick ...

Tack, att ej du fällde modet,
om du ock med hjärteblodet
stundom blandade ditt bruk!
Tack för sanningar du sagt oss!
Tack för läkedom du bragt oss,
vetandet, som ensamt botar
folkets själ, när den är sjuk!

Tack och hell! Vi torkat imman
från vår ruta bort, och strimman
glider in av seklets sol...
Och dess strålar nu förgylla
böckerna på verksta´ns hylla -
seklets sol, som ock belyser
Institutets lärostol!

Under eget tak.
Vid invigning av Stockholms Arbetarförenings
nya hus den 28 oktober 1882.
text: Edvard Fredin

I kväll vi samlat oss på egen grund
och inom väggar som vi själva byggt oss,
att söka glömma i en högtidsstund
allt som tillförne ängslande betryckt oss.

O, det är gott att stundom kasta av
med vardagsrocken tyngden ifrån sinnet.
Och glädjen sedan, som minuten gav,
skall lysa upp och värma än i minnet.

Och tro mig, där i skilda värv vi gå
skall denna kvällens hågkomst länge dröja
och bringa hjärtan raskare att slå
och kanske armodsböjda hjässor höja.

Ty att vi mötas under eget tak
ett märke är, en milsten som vi grunda,
en seger, vunnen utan vapenbrak,
i ärlig kamp för tiderna som stunda.

En seger? Ja, de ringa och de små,
som dagens tunga draga förbisedda,
bevisat att de storverk ock förmå,
av andens kraft på sina vägar ledda.

Ett hus allenast? - Vadan detta rop
om storverk då? En sal för gillegamman?
Men många slantar måste trilla hop,
förr´n dessa stenar slöto sig tillsamman.

Och vad vi mäktat redan till i dag
en varsel är som bådar nya tider.
Vår styrka växer, och med friska tag
vi gripa in i hjulen, vad det lider,

I samhällshjulen. Icke för att se´n
dem vräka kull och lossa band och skruvar,
men för att stärka vad som slitits re´n
och stävja ångan, som på djupet ruvar.

Ty vet, det sjuder. Lägg ditt öra till
och du skall bäva, om du rätt vill lyssna.
Och för ett trotsigt ljudande: "Jag vill",
din häpna fråga skall måhända tystna.

Tag dig till vara! Om från ugnens glöd
en gnista springer fram som vådeld tänder,
törhända då du tarvar hjälp och stöd
av starka armar och av fasta händer.

Må ske! Vi komma då i slutna led
och rädas ej de blodigt heta skurar.
Och skulle byggnaden ock brinna ned,
på gammal tomt vi resa nya murar.

Det är på oss historiens vilja lagt
att bära upp århundraden som randas.
Och då - "Stå stark du ljusets riddarvakt"
och vet att redan morgonluft du andas!

Och när en gång den nya dagen bräckt
och solens skimmer dimmorna fördelat,
då samlas här en tacksam eftersläkt,
som minnes oss och allt vad gott vi velat.

Måhända våra barnabarn - vem vet?
Den makt ej finns som slikt skall uppenbara.
Men om vi sträva fram i trofasthet,
för deras dom ej varder svårt att svara.

De skola bärga vad vi tåligt så.
De skola se de murkna murar ramla;
där vi blott undrat, skola de förstå
och se i klarhet, där vi skygga famla.

Det är för dem vi kämpa var för sig,
det är åt dem vi ställa och förvärva,
det är åt dem vi rödja mark och stig,
de än ej födda, som en gång oss ärva.

Och nu vi samlat oss på egen grund
och inom väggar som vi själva byggt oss,
att söka glömma i en högtidsstund
allt som tillförne ängslande betryckt oss.

Vårt mål är klart, och framåt vägen går.
Mig tycks jag ser de skaror som sig samla
i smyckad gillesal om hundra år,
den nya då ej längre, men den gamla.


[topp]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]