[Eva Cassidy]

[Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg]

Källa: Svenska allmogens frihetsstrider
en krönika av Alfred Kämpe

Först kom goodtemplarorden, år 1879, i vars parlamentariska skola en mängd mindre hemmansägare, arrendatorer, lägre tjänstemän, torpare, backstugusittare, hantverkare, statare och drängar lärt de första grunderna för ett mötes ledning - och detta blev till ovärderlig nytta, när rösträttsföreningar begynte bildas i bonde-, torpar- och backstugorna.

Därför kan man säga, att goodtemplarorden icke allenast etiskt. utan även rent praktiskt mången gång väglett svenska allmogen.

När rösträttsrörelsen började i slutet av 80-talet - den första föreningen bildades i Linköping den 24 juli 1887 - voro landets politiska intressen, särskilt den fattigare klassens, koncentrerade omkring tullfrågan, för vars lösning i protektionistisk anda stora ansträngningar gjordes, till och med på tvivelaktigt hederliga vägar, såsom vid upphävandet av det omtalade stockholmsvalet.

När intresset för den allmänna rösträtten behärskade landsbygdens arbetande eller egendomslösa befolkning, hade ännu icke socialismens läror nått ut över städernas och de större brukssamhällenas råmärken.

Rösträttssång
text: Isidor Kjellberg
musik: Otto Lindblad
melodi. Vintern rast ut...

Bröder! Slutom oss allt mer tillhopa!
Trängom, eniga, till målet fram!
Aldrig, aldrig tröttna vi att ropa:
Ned med våldet, som slår med skam!
Slavens boja rostat längesedan,
och bland frie vill man leva fri.
Barbariets mörker vikit hädan,
medeltidens träldom är förbi.

Den som mänskan efter guldet väger,
låt mig eget öde ta om hand!
Minns, att den, som icke rösträtt äger,
har ej heller något fosterland!
Vad är det, att du vill med mig trycka?
Säg, av vilken du har fullmakt fått
att stå så i vägen för den lycka,
som är myndig broders bästa lott.

Men en gång - en gång skall det oss unnas
att få själva stifta all vår lag.
Se, då skall ur hjärtans djup förkunnas
folkfrihetens stolta segerdag!
Ärad då och älskad, fosterjorden
smekas skall av jubeltonerna
Då skall litet folk i höga Norden
kallas stort ibland nationerna.

[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg

År 1867 började bland Skånes frälsebönder en rörelse, vars eko under de tre, fyra närmaste åren genljöd över hela landet under benämningen "den Tullbergska rörelsen".

Grunden härtill låg i den omständigheten, att bönderna på åtskilliga hemman, som i jordeböckerna upptogos såsom varande av frälse eller av frälseskattenatur, ansågo sig besitta dem med full äganderätt och följaktligen ville undandra sig att ingå på de nya kontrakt med ökade bördor, som ägaren av huvudgården ville ålägga dem.

Många, som voro förvissade om sin bättre rätt - en del rättegångar därom vunnos också i början av allmogen - vägrade dessutom att fullgöra av dem ingångna kontrakt och i följd därav vräktes från sina innehavda hemman genom åtgärder från den exekutiva makten.

När Samuel Tullberg på sommaren 1867 begynte framträda som frälseböndernas advokat - godsägarna stämde för bristande arrendebetalning och begärde vräkning - hade processerna om äganderätten redan pågått några år, förda av en mera obemärkt person vid namn Malmqvist, av vilken Tullberg övertagit advokatbyrån.

Men först efter Tullbergs tillträde och sedan han tagit avskrifter ur jordeböckerna i Kammarkollegium och själv upprättat liggare att gå efter, begynte godsägarna draga öronen åt sig. De begynte en lögnkampanj mot dem både hatade och fruktade advokaten, till vilken landet näppeligen sett make förut.

En kvinna Mätta Mårtensdotter, född vid Krageholm och tydligen ganska begåvad, for omkring i provinsen, i de mest exalterade religiösa föredrag inblandande frälseböndernas processer och eggade dem till uthållighet och målmedvetenhet under Tullbergs överinseende.

Visan tar upp händelserna runt gripandet av Tullberg och hans "lärjungar".

De blev alla i rättegången frikända.

Så småningom försvinner dock Tullbergs gestalt från horisonten. Han var förbrukad som lagkarl kanhända, och frälsebönderna hade måst falla till föga eller följa sina landsmän den oroliga vägen över Atlanten.

År 1879, ifrån tryckeriet i Köpenhamn, blev en roman till, benämnd "Skånska Frälsebönder" där huvudfiguren Kullberg är identisk med f. korpralen Samuel Tullberg. Författaren, d:r Janne Damm "Nimbus" hade glädjen att 1882 få utgiva en ny upplaga.

Men därefter försvinner hjälten ur historien.

[topp] | [till dagens visa 2002]

[Skånska Frälsebönder och Korpral Tullberg]

Dagens visa 2001 april 4

En fast otrolig,
men sann och förunderlig
VISA
om huruledes den förfärlige
upprorsmannen och viglaren
KORPRAL TULLBERG
och hans 3 skrivare
manhafteligen övermannades
och togos till fånga
av hundra tappra
husarer och grenadierer.
I tretton verser.

(Sjunges som Bertholzvisan.)

Vill ni höra en sång
på en ynkliger gång
allt om Tullberg, den store korpralen,
som i Skåne har gjort
revolution på var ort
och ej darrat för själva fiskalen?

Liksom Dacken han var
en kavatiger karl
mot båd grevar och andra baroner.
Aldrig såg di`en flat,
nej, han var ackurat
lika stursker som herremanspersoner.

Och till kungen han skrev,
som rent ängsliger blev
för han trodde han Skåne skull´ mista.
Men till slut gick det så
herrarna passa´ på
och skrev hop till varandra en lista.

Ifrån Malmö till slut
ett Troiltåg gick ut
med husarer och med grenadierer,
när till Kärrstorp de hann,
ingen Tullberg de fann,
30 bönder sa´: han inte här är.

Men herr länsman han sa´:
"nog ska´ honom vi ha",
och han viskade vid generalen;
strax ett helt kompani
trängde böndren förbi
och slog läger hos Tullberg i salen.

Först steg fram en fiskal,
tyckte saken var smal
till att Tullberg, den hisklige stämma;
men han sprang i källaren
och slog luckan igen,
och där satt han, den syndarn, i klämma.

Men fiskalen han svor:
var är Tullberg, säg, mor?
jag har brev med tre sorters sigiller;
visa strax var han är -
kanske ligger han där?
(den fiskalen han va´ ej så viller!)

"Tullberg, genast kom hit,
jag vill visa mitt nit
och dig stämningen kommunicera!"
"Tack så mycke, han sa´,
för besvär´t ska´ ni ha
men stig in, om därute ä´ flera".

"Nu du följer med oss,
du och hela din tross!"
röt generalen så modig i hågen.
Och de andra också
tänkte häpna uppå,
huru tapper han var, där de såg´en.

"På en kronbåt du förs
(ty till lands vi ej törs)
och med hiskliga bojor beslagen!
Och sen skall ditt "kansli"
genast hopkopplat bli
och marschera! - Respekt här för lagen!"

Och så togo de dem
och de förde dem hem
allt till Malmö, de tappra husarer;
hundra man eller så,
emot fyra - hå hå! -
det kan kallas en hjältedat rarer!

Gud ske lov att man har
ännu tapperhet kvar,
mandom, mod, morske män finns i Sverige;
så att upprorsmän förgås
och i bojor beslås,
när bland fåren som ulvar de härje.

Nu generalen till sist
sägs författa helt visst
detta hemliga krigstågs historia,
hur med gyllene svärd
de stoltserat. O värld,
visst förbleknar nu Stenbockens gloria!

Eva Cassidy Websites

EVASONGS


musikportalen jamroom - länkar till medlemssajter
http://www.ezfolk.com/
http://www.motagator.net/index.php


LÄNK:
DAGENS VISA:   2003 apr 4

WHAT A WONDERFUL WORLD



[topp]


DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]