[Welcome to Mike's Mix]

[Visan Per Enebom]


Homepage of La Folia, a musical cathedral (1672-2002)



Dagens visa 2002 november 14
midi i bakgrunden
La Folia-melodin
ackordsekvensen
LaFolia ackordsekvens

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]


[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa
2001 nov 14

Visan Per Enebom;
Som får Rosensteins stora mage
att fladdra som en lärkvinge

Leopolds chefsplats inom litteraturen (1794)
text: Hellen Lindgren
Sveriges Vittra Storhetstid
1730-1850
Nordstedt, 1896

Hos Leopold mognade beslutet att ej tåla någon konkurrens från detta fientliga läger.

[Den landsförvisade Thorild med thorildsbeundrare]

Han tog revanch på Thorild genom att utsätta en av hans menlösaste men på samma gång mest svulstiga anhängare,

Per Enbom

för sin kvickhets hela skotteld.

År 1794 hade denne utgivit en ganska kritiklös och bombastisk samling Kärleks- och Religionssånger, som i Extraposten grundligt genomhäcklades. Han utsattes också för kritik i Stockholmsposten, vilken han dumt besvarade med att i Extraposten låta införa ett genmäle: "Till redaktörerna av Stockholmsposten."

Detta var att råka ur askan i elden.

Per Enbom, okunnig om förvärringen av Kellgrens sjukdom, som nu var i sitt sista stadium, hade anfallit denne i Thorilds grövre maner, försökande att ge ovett och lagrar på samma gång, just som denne brukat.

"Föraktlige parodist", hade Enbom sagt, "lägg Ossian på hyllan och tag i stället la Pucelle" o.s.v. Saken väckte mer alarm, än den var värd. Enbom hörde till dem, som alltid brukade starka ord om dem, han kallade "känslans krymplingar" och vilka han förklarade ej ens borde ha tillåtelse "att nämna Ossians heliga namn". Men Rosenstein blev upprörd och sände Leopold ett brev om Kellgrens tillstånd, och Leopolds svar är hållet i en ton, som är äkta leopoldsk. Det innehöll, bland mycket annat, än hur smickrad brevskrivaren kände sig av att få ett brev från kanslirådet, än hur upprörd han var över Kellgrens tillstånd, än hur visan, varmed han ämnade dräpa Enbom, var "en störtning av hans indignation" och "alldeles helgjuten", och än hur han efter mottagandet av kanslirådets brev av glädjen däröver blivit kapabel av alla små roligheter o.s.v. Dessutom praktiska anvisningar, anvisning på melodien och på Bellman, som rätte mannen att utföra den på kaffehusen. Sorgen över Kellgren tyckes ej ha varit alltför djup.

Visan gjorde en lycka, som blott kan jämföras med den, ett annat svenskt personligt parodiskt poem gjort, nämligen Tegnérs Hammarspik.

Snart skrålades den av Stockholms gatpojkar, och det var ingen stockholmare, som ej till utseendet kände den olycklige Per Enbom.

Och i högre och litterära kretsar jublade man.

"Rosensteins stora mage har flugit som en lärkvinge", skrev Blom, och på förnäma gillen föredrogs visan.

Den är också ej som Thorilds straffsång vanprydd med fula uttryck. Allt är lätt och lustigt. Dess gift utminuteras i form av glada påståenden, som ej kunna drabbas av någon vederläggning. Man tog också emot dem utan att resonera.

"Eterns son och änglars tillkommande broder", som han i visans överskrift kallas, överhöljes med det finare skandalskriveriets lätta nålstyng:

Per Enebom, du liknar nog
Den skepparen på skutan,
Av vilken åskan huvu´t slog,
Men seglade se´n utan.

Och Per Enbom fick verkligen, sedan Leopolds blixt tagit av honom huvudet, i allmänhetens omdöme segla utan, vilket dock slog så illa ut, att han som utfattig sedermera fick vända sig till Leopold om hjälp, vilken också ädelmodigt skänktes honom.

Diktens orimliga popularitet och den uppmärksamhet, vilken skänktes den inom alla samhällslager, angiver dess betydelse för en tid, vilken behandlade ett lyckat skämt som en litterär bragd, likasom den åskådligör partisinnets inverkan i ett mindre land som vårt.

Per Enebom Per Enebom
text: Carl Gustaf af Leopold

Svenska Parnassens klago- och svanesång

till

Per Enebom,

eterns son och änglars tillkommande broder,
annars nu så länge auktor till kärleks- och religionssånger,
poesi på prosa, tillägnad våra ädle ynglingar.

Melodi: Sist när på ljuvlig blomsterplan (LaFolia)

Per Enebom, Per Enebom,
Ack, skona oss, jag beder!
Slå svenska Pindens helgedom
Ej i din grymhet neder!
Per Enebom, om bön har rum,
Hör denna suckan bara:
Det är ej nog att vara dum,
Man bör ock nådig vara.

Per Enebom, Per Enebom,
Vem kunde tro slikt om dig?
Till kryddbo´n fick du re´n din dom,
Men, fan i dej, du kom dig.
Per Enebom, du liknar nog
Den skepparen på skutan,
Av vilken åskan huvu´t slog,
Men seglade se´n utan.

Aj, gunstige Per Enebom,
Nå, tvi den harm och skaden!
Mot tablaturen vilken bom!
Där flög ett som ur raden!
Per Enebom, din gunst bete,
Var oss en blid magister;
Förlåt vår ordbrist, som vi le
Åt dina tankebrister.

Först kvad du stolt, Per Enebom,
Odödlighetens ära.
Nu skrålar du i andanom
Om gudlighet hos kära.
Per Enebom, jag säger dig,
Blir du, när sången stannat,
Ej av Guds nåd odödelig,
Ej blir du genom annat.

Per Enebom, Per Enebom,
Därnäst vi nödgas lasta
Den gärningen, så föga from,
Att en, som dör, antasta.
Per Enebom, du veta må,
Den hårdaste av öden
Är det att slåss mot kämpar två,
Mot en skribler och döden.

Per Enebom, Per Enebom,
Du har ej kärligt sinne.
Förstånd blev ej din rikedom,
Men kanske har du minne:
Per Enebom, du minns då nog,
Hur åsnan lopp att sparka
Det sjuka lejonet, som dog,
Och skrek: så gör den starka!

Den gärningen, Per Enebom,
(Som Gud dig tillge ville!)
På religion är likså tom
Som ditt poem på snille.
Per Enebom, som Änglars bror,
Får du ej bättre seder,
Gör du visst aldrig, som jag tror,
Familjen mycken heder.

Du hånas väl, Per Enebom,
Av varjom och av enom,
Men ej på en dag byggdes Rom:
Du slår dig nog igenom.
Per Enebom är ej en narr,
Han kväder för de unga;
Se här, I ädle ynglingar,
Också en stump att sjunga.


[topp]

[topp]

Welcome to Mike's Mix
of oldies music from the past


DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm



[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]