[New Zealand Folk song] | [Dutch National Anthem]
[Advance Australia Fair] | [Paltapredikan]
| melodin i midiformat |
|
Samefolkets sång Nordvart nedom Karlavagnen
|
New Zealand Folk song |
Po Atarau / Haere Ra / Now is the Hour |
| melodin i midiformat |
| Now is the hour, when we must say goodbye.
Soon you'll be sailing far across the sea. While you're away, oh, then, remember me. When you return, you'll find me waiting here. Sunset glow fades in the west.Now is the hour, when we must say goodbye. Soon you'll be sailing far across the sea. While you're away, oh, then, remember me. When you return, you'll find me waiting here. |
Full Text of the Dutch National Anthem
LÄNKAR
Het Wilhelmus |
| melodin i midiformat |
| William of Nassau, scion Of a Dutch and ancient line, I dedicate undying Faith to this land of mine. A prince I am, undaunted, Of Orange, ever free, To the king of Spain I've granted A lifelong loyalty. I 've ever tried to live in The fear of God's command And therefore I've been driven, From people, home, and land, But God, I trust, will rate me His willing instrument And one day reinstate me Into my government. Let no despair betray you, My subjects true and good. The Lord will surely stay you Though now you are pursued. He who would live devoutly Must pray God day and night To throw His power about me As champion of your right. Life and my all for others I, nobly born, descended A shield and my reliance, My God, I pray thee, save me O David, thou soughtest shelter The clouds are bound to part. I bide that sight so pleasing Unto my princely heart, Which is that I with honor Encounter death in war, And meet in heaven my Donor, His faithful warrior. Nothing so moves my pity A stride on steed of mettle Surely, if God had willed it, Steadfast my heart remaineth Alas! my flock. To sever Unto the Lord His power |
[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]
| DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |
Nationalsångerna på Visornas hemsida
[topp] | [till dagens visa 2001]
| Dagens visa 2002 oktober 14 |
| melodin i midiformat |
Advance Australia FairAustralians all let us rejoice, For we are young and free; We've golden soil and wealth for toil, Our home is girt by sea; Our land abounds in Nature's gifts Of beauty rich and rare; In history's page, let every stage Advance Australia fair! In joyful strains then let us sing, "Advance Australia fair!" When gallant Cook from Albion sail'd, To trace wide oceans o'er, True British courage bore him on, Till he landed on our shore. Then here he raised Old England's flag, The standard of the brave; With all her faults we love her still, "Brittannia rules the wave!" In joyful strains then let us sing "Advance Australia fair!" Beneath our radiant southern Cross, We'll toil with hearts and hands; To make this Commonwealth of ours Renowned of all the lands; For those who've come across the seas We've boundless plains to share; With courage let us all combine To advance Australia fair. In joyful strains then let us sing "Advance Australia fair!" While other nations of the globe Behold us from afar, We'll rise to high renown and shine Like our glorious southern star; From England, Scotia, Erin's Isle, Who come our lot to share, Let all combine with heart and hand To advance Australia fair! In joyful strains then let us sing "Advance Australia fair!" Shou'd foreign foe e'er sight our coast, Or dare a foot to land, We'll rouse to arms like sires of yore To guard our native strand; Brittannia then shall surely know, Beyond wide ocean's roll, Her sons in fair Australia's land Still keep a British soul. In joyful strains the let us sing "Advance Australia fair!" downloaded from http://www.hamilton.net.au/advance.html |
[topp] | [till dagens visa 2002]
| Dagens visa 2001 oktober 14 |
LÄNKAugust Bondeson |
August Bondesons PaltapredikanI dag, mina älskade vänner och åhörare, skall jag predika för eder, så att tårarna skola trilla utför edra kinder lika såsom fåraböner utför hela berg. Ja, jag skall predika för eder, så att väggarna skola darra och stolarna knarra och kyrkovalvet skall skälva och bäva liksom havens böljor, de där efter de starka stormarna uppväksa. Thy låter upp edra örons portar: orden igenfinna vi i Pauli-Petri pajrock ällovte knapphålet, tolvte rynkan på käringkjorteln. Där står: "I skolen tugga tobak och inte spotta. I skolen dansa och inte hoppa, I skolen läsa och inte förstå, plöja och inte så. Ty segla utan vind är det fördärveligaste ting, som finns på hela jordens ring." I stormande och gormande människobarn. Här stån I och stampen uti edra synder. I sen dem icke, I förmärken dem icke, I kännen dem icke. Och dock säger jag eder - de nå eder redan upp till hakona och mågen I akta uppå, att i icke förkväljas därutinnan. Ty bakom eder ligger döden och lurar och vässer sin lia. Du död, huru grym, huru bitter är icke du! Huru många, huru långa ben haver icke du? Du haver nyligen vandrat över höga bärg och djupa dalar och på vägen hemkallat Bängt Månsons hustru i Ostabäcken. Och nu, hjärteliga människor, nu sitter han där ensam, ensam hemma vid spiseln och kokar sin gröt och potatis. Så är ock den saliga prästegårdspigan döder. Hon vilar sina lår uti graven lika såsom skinkan uppå ett fat. Ja, kärälskelige vänner och åhörare, haver dessa saliga människors ändalykt för eder lika såsom en spegel, varuti I kunnen skåda eder egen ändalykt! I dag är jag i ljuset, i morgon i skuggan, i dag är jag profet, i morgon stackare, i dag är jag Johannes Möller, i morgon ett as. Si, jag vill förkunna för eder en syn, den jag haft haver. - Si, jag låg en natt uppå Skedala stora hed och höjde mina ögon mot stjärnorna. Då kom profeten till mig och sade: Då kom profeten till mig och sade: "Johannes Möller, Johannes Möller, statt snarliga upp! Jag haver kallat dig att predika för människor och till fjärde provpredikant i Skamlösa haver jag dig kallat. Du skall dock ej upphäva din tungas röst för snöd vinning, ej för silver eller guld eller ädla stenar, ej heller för brokota kläder, ej heller för kostelig mat eller drick. Din lön skall dock bli stor som din namnes Johannes´ Döparens varda. Thy giver jag dig fri värme om sommaren, fri vattentägt i varje sjö, fritt mulbete på varje dikeskant, fri säng i varje dike och därtill sju och sjutti tunnor oplockade krösen." Då satt djävulen såsom en spik i min skosula, talade till mig och sade: "Johannes Möller! Bliv min! Och du skall kallas den förste på jorden, så rik vill jag göra dig. Du skall få tänka dig tre tusen tunnor nötter och tre tusen hål i varje nöt och tre tusen av mina tjänsteandar i varje hål och tre tusen synålar i varje tjänsteande att träda trådar uti och sy säckar med till dess nålarna utslitna äro. Alla dessa säckar med gyllene mynt vill jag giva dig endast du bliver min." Då reste jag mig upp från marken och stampade med skosulan mot en sten och sade: Du Satan! Jag skall förtrampa dig, att det icke bliver en flis igen av dig. Och jag stampade och stampade, så att gnistorna yrde omkring spikhuvudet. Då hov djävulen åter upp sin röst, ropade och sade: "Johannes Möller! Vakta dig, att jag inte flyger rakt in i kroppen på dig." Men jag stampade och sade: Flyg du åt helvete, satanas! Då fräste det till lika såsom då en raket går upp till väders. Skosulan rämnade i hundrade stycken och djävulen flög ut såsom en liten svart pipande fågel. Betänken, hjärteliga människor, den hunden, som kom med ett köttstycke i munnen. Jag säger eder. Görer icke såsom hunden, som kom med köttstycket i munnen. När han såg köttstycket spegla sig uti vattnet, gapade han efter köttbilden, och förlorade då hela stycket. |
| DAGENS VISA: http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm |