Lyckligt det land vars kyrkominister kan så många brännvinsvisor!
Lennart Bernadotte

[när Ecklesiastikdepartementet utökade sitt inventarium med en orgel]

[Morgon mellan fjällen]

[Lyckligt det land vars kyrkominister kan så många brännvinsvisor]

Acadisc.com - Christian Acappella Song Directory

Dagens visa 2003 maj 19
Ack, om jag vore kung
text: Frans G. Bengtsson
musik: Sven Sköld
noter: Melodi, Bokförlaget Liber, 1962

Ack, om jag vore kung, ja och ingen slät poet
en riktig kung med penningpung och sjurumslägenhet:
Då gick jag ut att glänta på dörren, där du fanns.
Ministrarna fick vänta och lägga patiens.

Och hade jag en guldring, en riktig, som förslår,
en präktig ring, som räckte kring din panna och ditt hår,
då prydde jag den ringen med ädelstenar sju
och gav dig den, och ingen fick ha den utom du.

Och hade jag ett rike, så där ett lagom stort,
med grav och mur och grön natur och hänglås för dess port -
Ja, hade jag det riket, så följde du mig dit,
och kom vi över diket, så rev jag bron med flit.

Och kände jag den skogen, där Juni alltid bor,
så gick vi två dit in på tå med dagg på våra skor.
Och sade Juni åt oss: "Här får ni inte bli" -
så sa vi snällt: "Förlåt oss, det är ju bara vi!"

Och visste jag en visa, en fjärilsfladderlätt,
kom dröm och skämt emot dig jämt på vackra visors sätt.
Och gladdes du åt sången med klarnat ögonljus,
blev den för alltid fången hos dig i grönskans hus.

Och hade jag ett hjärta - (vad har den sortens tok,
som bara lär vad kärlek är ur rimmen i en bok!)
men om jag likväl ägde ett hjärta, starkt och stort,
gick inte jag och vägde: du fick det ganska fort.

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

[när Ecklesiastikdepartementet utökade sitt inventarium med en orgel]

[Morgon mellan fjällen]

[Lyckligt det land vars kyrkominister kan så många brännvinsvisor]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]
[topp] | [till dagens visa 2002] | [Morgon mellan fjällen]

Den engbergska psalmboken
eller när Ecklesiastikdepartementet utökade sitt inventarium med en orgel.

text: Tommy Rådberg

Källa: Emil Liedgren, Den svenska psalmboken, 1910, eget förlag
Nils och Lars Beltzén: Arthur Engberg - publicist och politiker, Prisma, 1973

Det var en skolad marxist och socialdemokrat, med målet att bli det socialdemokratiska partiets ordförande, som drev på att 1937 års psalmbok blev Wallinska psalmbokens ersättare. I dag i sin tur ersatt av den nya psalmboken av år 1986. För att göra listan fullständig bör nämnas att Wallinska psalmboken av år 1819 ersatte den karolinska av år 1695.

"Jämte folkvisan var psalmen länge det förnämsta, för att ej säga enda poetiska element, som ingick i allmogens hemliv och barnuppfostran." skriver Emil Liedgren i Den svenska psalmboken.

C. J. L Almquist skriver (1838) i "Svenska fattigdomens betydelse": "Till bondfolket tränger ingen annan skrift ännu än psalmboken, katekesen och stundom bibeln." Psalmboken var i ett par århundranden folkboken framför andra. Bibeln var alltför dyr.

"Huvudsumman av ett folks böner, som ännu vid morgonens uppgång höjer hjärtat till Gud med tacksägelse och om aftonen överlämnar sig åt Gud med förtröstan, består av valda verser ur vår psalmbok", vittnar Samuel Ödmann (1814). Av samme författare kan man läsa hur morgonpsalmerna löd i vardagsstugan alltifrån fyratiden på morgnarna, då de sju spinnrockarna började sin entoniga och sömngivande surr. Det var psalmsången, som hjälpte spinnerskorna att hålla sig vakna utan fåfängligt snack.

Nu ett hopp fram i tiden till det Strindbergska uttrycket avser med Det Nya riket. Sverige upplevde då folkrörelsernas uppkomst; frikyrkan, godtemplarna och arbetarrörelsen. Som motkraft stod statsmakten med dess institutioner - däribland statskyrkan. Via folkbibliotek hade profan prosa och poesi nått ut till allmänheten. Psalmbokens verser var ej ensamma. Lina Sandells lågkyrkliga alster vann stor populäritet. I den engbergska psalmboken 1937 finner man åtskilliga vittnesbörd om de andliga rörelser och strävanden, som känneteckna 1800-talets och 1900-talets första decenniers historia; framför allt om missionsintressets tillväxt och utbredning, diakoniens ökade betydelse och den återvunna uppskattningen av folkkyrkan.

Den litterära Wallinska psalmboken av år 1819 hade således fått medtävlare till den andliga spisen. Men en ny psalmbok dröjde och dröjde och dröjde. Den socialdemokratiska partiet med dess partiledare Per-Albin Hansson tog över regeringsrodret 1932 och visade på stor handlingskraft.

Det socialdemokratiska partiet hade vid begynnelsen av sina pionjärår aktivt bekämpat statskyrkan och till och med aktivt bekämpat kristendomen. Den politiska arbetarrörelsen splittrades i två partier 1917. Således kändes en lättnad i partileden då man gjorde sig av med barlasten och kunde med enig blick arbeta, med kompromisser, framåt, för att förändra nationen, staten, konungariket Sverige. Krav på statskyrkosystemet och monarkiens avskaffande som finns nämnt i partiprogrammet lades i malpåsen. Konung Gustav V och Statsminister Per Albin Hansson respekterade varandra fullt ut. Flertalet av statskyrkans ledare hade fortsatt att gå i fredspristagaren och ärkebiskopen Nathan Söderbloms fotspår. Ingenting av den polarisation som fanns mellan pionjärårens socialdemokrati och konung statskyrka fanns i det svenska trettiotalet, det vill säga efter Ådalshändelserna 1931.

Det ödesmättade 1930-talet hade vid ingången utrikes börjat med att vassa och hårda vindar börjat blåsa, och kyrkan och kristendomen, som länge betraktas som hinder för utvecklingen, upptäcktes plötsligt vara eller kunna bli värdefulla bundsförvanter i kampen för hotade liberala, demokratiska och humana intressen. Den västerländska moralens och kulturens väktare och "diktens lösa folk" i vårt land fördes närmare den kristna fronten. Denna utveckling är utan tvivel en förutsättning för vad som nu skedde i psalmboksfrågan.

På 1932 års kyrkomöte, i en motion hade hemställts att framställning måtte göras att åstadkomma ett slutligt förslag till reviderad psalmbok. Detta borde framläggas för nästa kyrkomöte. Huvudmotionär var kontraktsprosten Gunnar Ekström i Falun. Kyrkomötet beslöt i enlighet med motionärens förslag.

Kyrkomötets skrivelse inregistrerades på ecklesiastikdepartementet i början av september 1932. Några veckor installerade sig Engberg som chef för detta departement. På hans arbetsbord låg alltså då såsom ärende att ta itu med den för kyrkans gudstjänstliv så betydelsefulla frågan om en nygestaltning av den Wallinska psalmboken.

När frågan skulle börja rullas upp, hade Engberg att välja på två vägar: en större kommitté eller ett enmansuppdrag. Han valde det senare ty "Kungl. kommittéer tillhöra icke de varelser som föda levande ungar. De föda icke heller levande psalmer."

Det fanns bara en man som kunde komma i fråga som enmansutredare, Karlstadsbiskopen J. A. Eklund. Han gjorde sitt i utredningen och efter diverse granskningskommittér, finputsningar, blev Psalmboken "av Konungen gillad och stadfäst" den 26 november 1937.

Två namn av intresse än i dag gav det svenska folket en ny Psalmbok.

I dag, maj år 2002,

är bandel avklippt mellan Stat och Statskyrka.

Publicisten, politkern Arthur Engberg, som aldrig blev socialdemokratisk partiledare, kan vi se utvalda stycken ur hans tidningsartiklar bli missbrukade av antisemitiska klickar här på nätet som exempel - på vad? Hans skapelse, den engbersgska psalmboken har blivit ersatt av en ny psalmbok. Den stora skillnaden är framför allt språket samt förstås nya och strukna psalmer.

J. A. Eklunds mästerverk; "Fädernas kyrka" finns ej med i den nya psalmboken.

Visornas hemsida finns den med för eviga tider...

Och (som en smäll på 1986 års psalmbokskommitté´s kollektiva fingrar), den finns representerad i Den Svenska Sångboken.

Klicka här och läs mer om Fädernas kyrka.

Klicka här och läs mer om Nathan Söderblom.

Klicka här och läs mer om Psalmisterna på Visornas hemsida.

[topp] | [till dagens visa 2001] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa 2002 maj 19
melodin i midi format

Morgon mellan fjällen

text: Betty Ehrenborg-Posse
musik: K H E Hauser
bearbetad: Statsrådet Arthur Engberg (s)

Morgon mellan fjällen,
Hör, hur bäck och flod,
sorlande mot hällen,
sjunger: Gud är god,
Gud är god.

Se, hur dagen bräcker,
fram går ljusets flod.
Dalen, som den väcker,
svarar: Gud är god,
Gud är god.

Skogens grenar glittrar,
och med gladligt mod
fåglarna, som kvittrar,
sjunger: Gud är god,
Gud är god.

Själ, vak upp och svara
dem med nyfött mod!
Höj din lovsång klara:
Gud, vår Gud är god,
Gud är god.

[topp] | [till dagens visa 2002] | [Morgon mellan fjällen]

Dagens visa
2001 maj 19

Källa: Arthur Engberg - publicist och politiker, av Nils och Lars Beltzén, Prisma, 1973

Arthur Engberg föddes nyårsdagen 1888 på Franshammars gård i Berge, Hassela i Hälsingland. Han växte upp i ett frikyrkligt hem. 1918 chefredaktör för Arbetet, 1924 Social-Demokratens chefredaktör. Ecklesiastikminister 1932-1939. Landshövding, Västernorrlands län, 1940 fram till sin död 1944.

Ådalskonflikten 1931. Vid Lunde stötte demonstranter och militär samman den 14 maj. Det ödesdigra inträffade att order om skottlossning gavs. Tio människor träffades av bl. a. rikoschetterande kulor och fem dödades.

Arthur Engbergs ledare den 26 maj i Social-Demokraten, föranledde åtal, och fällande dom, efter anmälan av kapten Mesterton. I ledaren kunde läsas: "soldateskens mord på fredliga demonstranter" och "mördaren i Lunde, kapten Mesterton".

Arthur Engberg spelade en framträdande roll i socialdemokratiska arbetarpartiet från 1917 till sin död 1944, i politiken och kulturlivet. Filosofiskt skolad marxist, politisk journalist, och som enveten antiauktoritär ecklesiastikminister. Bländande kvick debattör.

Lyckligt det land vars kyrkominister kan så många brännvinsvisor!
Lennart Bernadotte

Det var både festligt och uppbyggligt att se kyrkoministern i munter pappersmössa deltaga i konstnärsvännernas fest på Royal, och den som har haft glädjen att avsluta en festlig natt i Arthurs och Lydias kök med strömming och en sup på morgonkulan, känner sig än i dag styrkt av minnet.
Karl Gerhard

Vi ha i Arbetet upprepade gånger stämplat bolsjevismen som en barbarisk bajonettokrati, en blodig parodi på ett verkligt folkstyre. Vi ha brännmärkt dess djupt antidemokratiska karaktär, dess ohöljda förakt för den allmänna rösträtten, dess förfalskning av socialismens idé om en proletariatets diktatur, dess dyrkan av våldet framför rätten osv. Vi ha betonat, att socialdemokratin och bolsjevismen äro och måste förbliva dödsfiender.
Arthur Engberg

För övrigt synes mig en känsla av svensk rasstolthet ingalunda vanpryda oss. Vi tillhöra ju germanernas ljuslockiga släkte, och det är ta mig tusan en sak varöver vi kunna var så mycket stoltare, som germanens bästa egenskaper ingalunda kommit oss minst till del. Den ljusa frejdiga idealismen med dess orubbliga tro på rättfärdighetens seger är ett germanskt ädlingsdrag som mången gång skimrar fram med tjusande skönhet i vår arbetarrörelse.
Arthur Engberg

Älvåshuldran
text: Arthur Engberg

Som en flik av en flyende dimgestalt
hon svann i det dunkla snåret
och samman med vårnattens skymning smalt.
Det gnistrade dagg i håret,
och barmen var vit som drivans snö,
och ögat var klart som skogens sjö,
och lockarna lekte om skuldran.
Nu visste jag rätt - det var huldran!

Man sagt mig, hon vore ett människobarn,
som straffats till nattens ritter
och dömts som ett stackars förtappat skarn.
Då domen föll hård och bitter,
hon sökt efter dödens slummerhamn
men Hel henne vägrat öppen famn.
Av korpen på allfaders skuldra
hon korats till nattjaktens huldra.

Men sägnen har sagt, att när vårens sus
hörs viska och bäcken sorlar
och natten blir full utav sommarljus
och källan sin visa porlar -
då brytes ock Odins övermakt
och huldran blir fri från hets och jakt
och vilar i frid bland ljungen
och dansar med älvor i dungen.

När solskenet svinner och fågelns låt
förstummas i trädets krona
och vindarnas sånger som stilla gråt
i döende sus förtona,
jag ser henne gå med lätta fjät
bland snärjande snårens gröna nät
med svartlockig högburen hjässa
- en sorgsen och fager prinsessa.


[topp]


DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]