[Gökvalsen] | [Pärleporten] | [Balsalens drottning] | [Parodie öfver Söndags-Evangelierna]

melodin i midiformat

Drömmen om Elin


musik: Karl Karlsson-Jularbo

text: Peter Himmelstrand

Vad jag drömt om dig,
lilla Elin mjuk som sommarns vind
Söt som socker strut,
med brun och fjunig kind.
Under alla år
har jag burit med mig drömmen
drömmen om Elin,
leende under en blommande lind.

Vad min dröm är skön
där är du så ung och varm och ljus
Solen i ditt hår
ett avsked vid ditt hus
I min ensamhet vänder jag mig tillbaks
till drömmen,
drömmen om Elin
barbent i tunn sommarblus.

Elin, i min dröm
går ditt skratt mot skyn som en ballong
Du far i min famn och vinden drar en sång.
Det blev aldrig vi,
men jag drömmer ändå drömmen
drömmen om Elin,
och om en sommar en gång.



[topp]
Gökvalsen (Cuckoo Waltz)
Gökvalsen av Emanuel Jonasson från 1918 är,
en svenska melodi som blivit spelad
och inspelad över hela världen.
Mp3-format (325 kB)
melodin i midiformat
Ctrl-F Sök cuckoo (1)
Ctrl-F Sök cuckoo (2)

Du hittar också
Wiggen Polka och Karlstad Waltz
med svensk anknytning.
Karlstad är en stad i Minnesota, USA

[topp] | [till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

melodin i midiformat
Dagens visa 2003 mars 21
Pärleporten
Musik: Alfred Dulin
Text: F Bloom

Som en härlig gudomskälla,
Rik och mäktig, djup och stor
Är den kärlek, nåd och sanning
Som i Jesu hjärta bor.

Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin.

En gång som en jagad duva,
som en sårad hjort jag var,
men att djupt förkrossat hjärta
Jesus ej förskjutit har.

Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin.

Under över alla under,
allt förlät han mig en gång.
Om hans underbara godhet
Glad jag sjunger nu min sång.

Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin.

När en gång i livets morgon
till den gyllne port jag når,
då för Jesu stora kärlek
ock för mig den öppen står.

Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin.

[till dagens visa 2002] | [till dagens visa 2001]

DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]

[topp] | [till dagens visa 2001]

Dagens visa 2002 mars 21

Önskad visa

LÄNK
Den Virtuella Vaxboken

Balsalens drottning

Med lågande kinder hon hastar
ur valsen som nyss tagit slut.
En kappa kring axlarna kastar
och skyndar i parken sen ut.
Bakom henne tonerna klinga
klart skimrar salongen av ljus,
lätt falla de, flinga vid flinga
och dovt höres stormarnas brus.

Vi flydde hon bort från de andra
när balsalens drottning hon var.
Vart skulle så ensam hon vandra?
Förgäves, hon lämnar ej svar.
Bland hopande drivor försvinner
hon snart genom dunklet ändå.
Men längst bort i parken hon finner
en enslig och undangömd vrå.

Där står ju en björk som hon känner.
Till trädet hon skyndar sig fram,
och pannan som feberhet bränner
hon lutar en stund mot dess stam.
Hon glödande läpparna trycker
mot isiga barken - och ren
ett hjärta blir synligt i barken
vid snöglansens nattbleka sken.

Hur ljuvligt hon drar sig till minnes
den vännen som ristat det har.
Hur lycklig hon då var till sinnes
en majdag så strålande klar.
Hon minnes så väl varje skåra
och leende såg hon därpå
och liksom att trädet ej såra
hon band en förgätmigej på.

Sen dess har hon aldrig fått skåda
den plats där de mötte varann,
ty ödet åtskilde dem båda
och år efter år sen försvann.
Nu tillhör hon redan en annan
och all hennes lycka har flytt.
Hon lutar den brännheta pannan
mot isiga stammen på nytt.

Musiken i balsalen klingar
och valsen vill ej taga slut.
Hon åter i valsen sig svingar
med strålande blick som förut.
Men björken därnere i parken
står ishöljd på grenar och stam,
och vinden bortsopat från marken
vart spår på den väg hon gått fram.

[topp] | [till dagens visa 2002]

Dagens visa 2001 mars 21

Parodie öfver
Söndags-Evangelierna
uti Adventet
text:
Carl Jacob Wadman (1779 - ?)

Första Söndagen.

Rida på åsnor och jubilera,
sjunga Hosianna högt up i sky,
skära qvistar af träden - med mera -
hålla et faseligt gny
brukades fordom vid Zions fester
och andra glädjefulla kalas;
nu tractera vi våra gäster
med fylda glas
och af Oljobergets ranka
hemta glädjens prophetie,
tömma hvar vår stora stanka
och til slutet druckne bli.

Dagens evangelium då
hörs i våra sånger ljuda:
när vi Bacchi safter få,
til vår fest vi alla bjuda.
Rankor vi kring flaskan linda,
rida på ett ankare
och på hjessan sammanbinda
klasar af vindrufvorne;
sjunga högt i skyn: gutår!

Andra Söndagen.

Tecken sku synas i månen och solen,
stjernor sku falla i ölstopen ner;
gubbarne tumla om under bolen,
hvar´ en med bäfvan på medbrodern ser.
Ack! hvilken jämmer! se den elända!
Stolpus han kommer med smällpiskan in:
nu är världens sista ända,
nu är min! -
Men till slut, så blir det stilla,
hvar och en somnar med stopet i han´,
drömmer planeter ur hvalfvet trilla
rundtom med gudar och änglar och Fan.

Tredje Söndagen

Äst tu then Bacchus, som komma skall,
för at lära oss rätt destillera
och componera
lustiga visor - tral-lalleri-lall!
Eller skole vi vänta någon annan,
som utrönt en ny method
på tilsatsen, och bränvinspannan
mera drägtig och god,
än den von Aken upptäckt har.

   D. 15 Jul. 1797.
         Ung Bellmanian.

Stolpus - En drucken hyrkusk


[topp]


DAGENS VISA:   http://www.dagensvisa.com/minata/dav/aktuell.htm


[Skillingtryck och gamla visor]
[Portal Dagensvisa] | [Visornas hemsida]