[tillbaks] | [till visan]

home8.inet.tele.dk elvira
midi: Mozart känt under Elvira Madigan

Dagens visa
1998 nov 23
melodin i midi format
Författaren till denna visa, Johan Lindström Saxon (1859-1935), en tidningsman som varit med om mycket här i jordelivet. Eldsvådan i Sundsvall, pionjärtiden i den begynnande socialistiska kampen, skrev den svenska texten till Socialisternas marsch, Saxon & Lindström, Såningsmannen och mycket mycket mer. Om någon skall göra en film om Sverige sent artonhundra tal till nitton tretti tal - då är J. L Saxon en av kandidaterna för en huvudrollsinnehavare att karaktärisera. Och han skrev den kändaste skillingtrycket av dem alla - Elvira Madigan. Avslutar med följande citat från den energiske gammaldemokratiske såningsmannen: "Godtemplarorden var arbetarrörelsens Johannnes Döpare. Orden lärde arbetarna organisationens betydelse och makt; lärde dem parlamentarisk ordning, gav kvinnan likaberättigande med mannen, väckte ungdomen - mycket annat gott och bra att förtiga."
----- [tillbaks] ----- 








melodin i midi format



    


Visan om den sköna konstberiderskan 

ELVIRA MADIGANS

 kärlek
och grymma död.


musik:traditionell text: J. L. Saxon


Sorgerliga saker hända

Än i våra dar minsann,

Sorgerligast är dock denna -

Den om fröken Madigan.


Vacker var hon som en ängel:

Ögon blå och kind så röd,

Smärt om livet som en stängel;

Men hon fick en grymmer död.


När hon dansade på lina

Lik en liten lärka glad,

Hördes bifallsropen vina

Ifrån fyllda bänkars rad.


Så kom greve löjtnant Sparre,

Vacker var han, utav börd,

Ögon lyste, hjärtan darre,

Och hans kärleksbön blev hörd.


Greve Sparre han var gifter,

Barn och maka hade han,

Men från dessa han nu rymde,

Med Elvira Madigan.


Så till Danmark styrdes färden.

Men det tog ett sorgerligt slut,

Ty långt ut i vida världen

Tänkte de att slå sig ut.


Men se slut var deras pengar,

Ingenting att leva av!

För att undgå ödet stränga

Bygga de sitt bo i grav.


Och pistolen full av smärta

Greven tar och sikte tog

Mot Elviras unga hjärta:

Knappt hon andas, förr´n hon dog.


Ack mig hör, Ni ungdomsglada,

Tänk på dem och sen Er för

Att Ni ej i blod få bada

Ni ock en gång, förr´n Ni dör!



    





























[tillbaks] | [topp] | [text start]